Ingen vinner ett penningpolitiskt krig på två fronter
Riksbanken befinner sig i ett läge som varje centralbank fruktar: att behöva kämpa mot inflation och stagnation samtidigt. Den höga styrräntan har bromsat hushållens konsumtion och lett till en svagare bostadsmarknad. Ändå håller inflationen sig envetet över tvåprocentsmålet.
Det är inte ett misslyckande – det är ekonomi i realtid.
Inflationen är segare än väntat
KPIF-inflationen har visserligen sjunkit från toppnivåerna under 2023, men nedgången har stannat upp. Tjänstepriserna – drivna av en fortfarande relativt tight arbetsmarknad – vägrar att falla i takt med energi och livsmedel.
Det sätter Riksbanken i en omöjlig sits. Sänker man för tidigt riskerar man att låta inflationsförväntningarna löpa amok. Väntar man för länge riskerar man att slå ut sektorer som redan kämpar.
“Penningpolitik verkar med fördröjning. Det Riksbanken gör idag syns i ekonomin om 12–18 månader. Det kräver mod att agera på statistik som ännu inte syns.”
Hushållen betalar priset
Det är lätt att tala om makroekonomisk balans när man inte har ett bolån på tre miljoner kronor. För hundratusentals svenska familjer är det höga ränteläget en konkret press på månadsekonomin – pengar som annars hade gått till konsumtion, sparande eller investeringar.
Den mjuklandning som Riksbanken hoppas på förutsätter att ekonomin bromsar precis tillräckligt – varken för lite eller för mycket. Det är ett snävt mål.
Vad bör Riksbanken göra?
Det finns inga enkla svar, men ett par principer bör vägleda:
-
Kommunicera tydligare – osäkerheten i räntebanan skapar onödig volatilitet på marknaden. En mer transparent kommunikation om vad som krävs för att sänka skulle ge hushåll och företag bättre planeringsförutsättningar.
-
Agera proaktivt, inte reaktivt – att vänta tills inflationen är under 2 procent innan man börjar sänka är att agera i backspegeln. Signaler om en kommande sänkningscykel har ett värde i sig.
-
Håll ihop med ECB-cykeln – en kronkurs som försvagas för kraftigt mot euron importerar inflation. Det begränsar handlingsutrymmet mer än vad Riksbanken öppet erkänner.
Riksbankens dilemma löser sig inte med ett trollslag. Men att erkänna komplexiteten är ett första steg mot en penningpolitik som tar Sverige igenom konjunkturdalen utan onödiga skador.