Världens största fotbollsklubbar har vuxit till bolag som omsätter mer än många börsnoterade medelstora företag. I toppen av Deloitte Football Money League 2026, som mäter säsongen 2024/25, passerade Real Madrid för andra året i rad en miljard euro i intäkter. Det är en milstolpe ingen annan klubb hittills har nått, och den säger något viktigt om hur fotbollsekonomin har förändrats: intäkterna handlar allt mindre om biljettförsäljning och allt mer om tv-rättigheter, sponsring och global varumärkesbyggnad.
Rekordår för de 20 största klubbarna
De 20 högst omsättande klubbarna i världen drog in totalt 12,4 miljarder euro under säsongen 2024/25, enligt Deloitte Football Money League 2026. Det är en ökning med 11 procent jämfört med föregående säsong, och femte året i rad med rekordintäkter för toppskiktet. Tillväxten drivs av tre källor som samtliga nådde nya rekordnivåer: matchdagsintäkter (2,4 miljarder euro totalt), tv- och medierättigheter (4,7 miljarder euro) och kommersiella intäkter, som för första gången passerade 5 miljarder euro för gruppen som helhet.
De tio klubbarna som omsätter mest
Real Madrid ligger fortfarande i särklass, men avståndet ner till Barcelona har krympt betydligt sedan katalanernas intäkter växte med 27 procent på ett år. Här är topplistan enligt Deloitte Football Money League 2026 (intäkter för säsongen 2024/25, miljoner euro):
| Placering | Klubb | Omsättning (miljoner euro) | Förändring mot föregående år |
|---|---|---|---|
| 1 | Real Madrid | 1 161 | +11 % |
| 2 | FC Barcelona | 975 | +27 % |
| 3 | Bayern München | 861 | +12 % |
| 4 | Paris Saint-Germain | 837 | +4 % |
| 5 | Liverpool | 836 | +17 % |
| 6 | Manchester City | 829 | -1 % |
| 7 | Arsenal | 822 | +15 % |
| 8 | Manchester United | 793 | +3 % |
| 9 | Tottenham Hotspur | 673 | +9 % |
| 10 | Chelsea | 584 | +7 % |
Källa: Deloitte Football Money League 2026.
Engelska klubbar tar sex av de tio topplaceringarna, vilket visar hur mycket Premier Leagues tv-avtal betyder för intäktsnivån även hos klubbar som inte vunnit några stora titlar de senaste åren, som Manchester United och Tottenham.
Intäktsmixen: matchdag, tv-rättigheter och kommersiellt
Hos de tio högst omsättande klubbarna utgör kommersiella intäkter, allt från sponsoravtal och matchtröjor till egna mediekanaler och evenemang, i genomsnitt ungefär 48 procent av den totala omsättningen. Real Madrids kommersiella verksamhet stod ensam för nästan 600 miljoner euro under säsongen, drivet av nya sponsoravtal och ökad merchandiseförsäljning efter ombyggnaden av Santiago Bernabéu.
Tv- och medierättigheter är den näst största posten och skiljer sig kraftigt mellan ligorna. Premier Leagues kollektiva avtal fördelas jämnare mellan klubbarna än i La Liga, där Real Madrid och Barcelona historiskt förhandlat egna, betydligt större avtal än övriga spanska klubbar. Matchdagsintäkter, biljetter, loger och evenemang på arenan, är den minsta posten totalt sett men växer snabbt hos klubbar som nyligen byggt om eller byggt nya arenor. Real Madrids matchdagsintäkter mer än fördubblades efter ombyggnaden av Bernabéu, och är ett tydligt exempel på hur arenainvesteringar direkt syns i omsättningen.
Varför spanska och engelska klubbar dominerar
Två ligor sticker ut i toppen av listan, och förklaringen är i grunden strukturell. Premier League säljer sina tv-rättigheter kollektivt och till mycket höga summor, vilket ger även medelstora engelska klubbar en intäktsbas som europeiska konkurrenter saknar. La Liga, å sin sida, drivs upp av två klubbar som var för sig är globala varumärken med miljontals följare och sponsoravtal utanför Spaniens gränser. Lägg till regelbunden medverkan i Champions League, som ger både prispengar och högre tv-intäkter, och mönstret blir tydligt: klubbar som kombinerar stor hemmapublik, starkt varumärke utomlands och sportslig kontinuitet i toppen hamnar konsekvent högst på intäktslistan.
Medlemsägda jättar kontra bolagsägda klubbar
Real Madrid och Barcelona sticker även ut på ett annat sätt: båda är formellt medlemsägda föreningar (så kallade socios), inte aktiebolag ägda av en enskild investerare eller ett investmentbolag. Det skiljer dem från exempelvis Manchester City (ägt av Abu Dhabis City Football Group), Paris Saint-Germain (ägt av Qatar Sports Investments) och Chelsea (ägt av ett konsortium lett av Todd Boehly). Modellen med medlemsägande innebär att klubben inte kan tillföras kapital genom att en ägare skjuter till pengar, vilket sätter större press på att den löpande verksamheten själv genererar överskott. Samtidigt har det inte hindrat vare sig Real Madrid eller Barcelona från att ligga i den absoluta världstoppen på intäktssidan, även om vägarna dit sett olika ut.
Barcelonas skuld och La Ligas lönetak
Barcelonas intäktstillväxt på 27 procent döljer en mer ansträngd bakgrundsbild. Klubbens nettoskuld låg senast på omkring 469 miljoner euro, en förbättring från 560 miljoner euro föregående år, men den totala skuldbördan, inklusive finansieringen av den pågående ombyggnaden av Camp Nou, är väsentligt större. I juni 2025 refinansierade klubben en stor del av lånestocken genom att ge ut nya obligationer för 424 miljoner euro med lägre snittkostnad och löptider som sträcker sig fram till 2050.
Skuldsituationen har direkt påverkat lagbygget. La Liga sätter ett individuellt lönetak för varje klubb, kallat “límite de coste de plantilla deportiva”, som räknas fram utifrån klubbens intäkter, kostnader och skuldsättning. Barcelonas tak har vid flera tillfällen legat långt under Real Madrids, vilket har tvingat klubben att sälja spelare eller använda bokföringsmässiga lösningar för att kunna registrera nya spelare inför säsongstart. Modellen är ett tydligt exempel på hur La Liga försöker koppla ihop sportslig ambition med faktisk ekonomisk bärkraft, i stället för att låta klubbar skuldsätta sig fritt för att konkurrera om spelare.
Vad stabiliteten i toppen betyder ekonomiskt
En sak som sällan lyfts fram i intäktsdiskussionen är hur mycket sportslig kontinuitet faktiskt är värd i kronor och ören. Real Madrid och Barcelona hör till de tre klubbar som aldrig åkt ur La Liga sedan ligan grundades 1929, och den kontinuiteten är en del av förklaringen till intäktsnivån. En klubb som konsekvent spelar i högsta serien och regelbundet kvalificerar sig för Champions League kan teckna längre sponsoravtal, förhandla bättre tv-villkor och bygga ett varumärke som sponsorer vågar satsa på över flera år. Nedflyttning, även en enda säsong, river upp den typen av avtal och tvingar klubben att bygga om intäktsbasen från grunden.
Det är därför de klubbar som toppar Deloittes lista också är klubbar med lång sportslig stabilitet bakom sig. Intäkterna i modern fotboll är inte bara en funktion av hur bra laget spelar just nu, utan av hur pålitlig klubben har varit som affärspartner över decennier. För investerare, sponsorer och medieaktörer som ska binda upp sig i flerårsavtal är den förutsägbarheten minst lika viktig som resultaten på planen.
Slutsats
Fotbollens ekonomiska topp har blivit tydligare stratifierad de senaste åren. Real Madrid står ensamt över miljardstrecket, ett tiotal klubbar följer i klungan strax under, och gapet ner till resten av eliten fortsätter att växa. Samtidigt visar Barcelonas situation att stora intäkter inte automatiskt betyder god ekonomi: skuldsättning, lönetak och regelverk sätter fortfarande gränser för hur fort en klubb kan expandera, oavsett hur stort varumärket är. Den gemensamma nämnaren för klubbarna högst upp på listan är sällan en enskild transferfönstersatsning, utan år av sportslig och ekonomisk kontinuitet som gjort dem till pålitliga partner för sponsorer, tv-bolag och investerare.
