Protektionism är en politik där staten skyddar sin inhemska marknad från utländsk konkurrens, oftast genom tullar, importkvoter, subventioner eller andra handelshinder. Enligt Kommerskollegium, den svenska myndigheten för utrikeshandel, handlar protektionism om åtgärder som påverkar både export och import och därmed handeln mellan länder. Motsatsen är frihandel, som i stället uppmuntrar handel genom att sänka eller ta bort denna typ av handelspolitik. Protektionism kan vara tillfällig, till exempel under en handelskonflikt, eller en mer permanent del av ett lands nationella handelspolitik.
Vad betyder protektionism? En vanlig fråga om handel och handelshinder
Protektionism innebär att ett land försöker begränsa import för att skydda sin egen produktion. Bakom begreppet ligger tanken att inhemska företag och jobb ska klara sig bättre om utländsk konkurrens hålls tillbaka, till exempel genom att importerade varor och tjänster blir dyrare eller svårare att föra in i landet. I grunden handlar det om att styra handel mellan länder genom statliga åtgärder snarare än att låta marknaden avgöra fritt.
Det är inte all handelspolitik som räknas som protektionism. Ett land kan ha nationella regler som påverkar handeln utan att syftet är att skydda den egna marknaden, till exempel regler som ska skydda miljön, människors hälsa eller den nationella säkerheten. Gränsen mellan legitim reglering och protektionism är därför inte alltid solklar, och avgörs ofta av vad som är det egentliga syftet med åtgärden.
Protektionistiska åtgärder som används i praktiken
Länder som vill bedriva protektionism har flera verktyg att välja mellan:
- Importtullar, en avgift som läggs på varor baserat på varukod, vilket gör importerade produkter dyrare för konsumenten.
- Importkvoter, som begränsar hur stor mängd av en viss vara som får föras in under en given period.
- Subventioner till inhemska företag, som gör att de kan konkurrera med lägre priser trots högre kostnader än utländska aktörer.
- Tekniska handelshinder, till exempel extra krav på märkning, certifiering eller att produkter måste testas om innan de får säljas.
- Icke-tariffära hinder, som importförbud eller strängare regler för utländska tjänsteföretag än för inhemska.
Flera av dessa protektionistiska åtgärder kan kombineras samtidigt, vilket gör den totala effekten på handeln svårare att överblicka för både företag och konsumenter.
Exempel: så påverkas företag inom olika branscher av handelshinder
Ett tydligt exempel de senaste åren är USA:s handelspolitik, där kraftigt växlande tullnivåer mot Kina, Mexiko, Kanada och vissa länder inom EU har införts och dragits tillbaka i snabb takt. Det har bidragit till osäkerhet kring USA:s ekonomi och fått Europeiska unionen att i stället söka bredare frihandel med andra delar av världen, för att minska sitt beroende av en enskild, oförutsägbar handelspartner inom global handel.
Företag inom exportberoende branscher märker ofta effekterna tydligast, eftersom både export och import kan påverkas när ett land inför nya tullar. När globala leveranskedjor störs av nya handelshinder tvingas många bolag snabbt hitta nya leverantörer eller marknader, vilket kan bli både dyrt och tidskrävande.
Vilka konsekvenser får protektionism – och finns det liknande begrepp?
På kort sikt kan tullar och kvoter dämpa den utländska konkurrensen och tillfälligt gynna inhemska företag i den skyddade branschen. Men eftersom importerade varor blir dyrare påverkas hela kostnadsläget i den globala ekonomin, vilket kan bidra till högre inflation om många länder inför liknande åtgärder samtidigt.
På längre sikt brukar minskad konkurrens göra den skyddade industrin mindre effektiv och sämre rustad för internationell handel. Omfattande handelskrig, där länder svarar på varandras tullar med nya motåtgärder, riskerar dessutom att bromsa den globala tillväxten samtidigt som priserna stiger, en kombination som i värsta fall kan likna stagflation. De flesta bedömare menar därför att bred protektionism sammantaget kostar mer för den globala handeln än den vinner för de branscher unionen eller landet var tänkt att skydda.
