Att spara i fonder innebär att du sätter in pengar i en samling värdepapper, till exempel aktier eller obligationer, som en fondförvaltare sköter åt dig. Du äger andelar i fonden snarare än de enskilda bolagen, vilket gör att en enda insättning automatiskt sprids över många olika innehav. Det är den vanligaste formen av långsiktigt sparande i Sverige, både för vanligt sparande och för premiepensionen.
Den här guiden går igenom vad en fond faktiskt är, varför fondsparande fungerar så bra över tid, tre konkreta steg för att komma igång och vilken risk du tar när pengarna investeras.
Vad är en fond egentligen?
En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier eller obligationer, som förvaltas åt en grupp sparare av en fondförvaltare. När du köper andelar i fonden blir du delägare i hela den samlingen, inte i ett enskilt bolag. Det gör att risken sprids automatiskt jämfört med att äga enskilda aktier – går ett bolag i fonden dåligt påverkas hela ditt sparande bara marginellt.
Fonder finns i flera varianter beroende på vad de investerar i: aktiefonder placerar i aktier, räntefonder i räntebärande värdepapper som obligationer, och blandfonder i en kombination av de två. Alla fonder har en avgift som dras löpande, oavsett om fonden går upp eller ner i värde.
Fördelar med att spara i fonder
Den viktigaste anledningen är ränta på ränta-effekten: avkastningen du får varje år läggs till kapitalet och ger i sin tur avkastning nästa år. Ju längre sparhorisont, desto större blir effekten – de sista åren av ett fondsparande brukar växa snabbare än de första, trots att inga extra pengar sätts in.
Tre skäl gör fondsparande särskilt attraktivt jämfört med att köpa enskilda aktier:
Riskspridning. En fond med hundratals eller tusentals innehav sprider risken automatiskt, medan enskilda aktier kan svänga kraftigt på ett enskilt bolags nyheter.
Professionell förvaltning. En fondförvaltare tar besluten om vilka värdepapper som ska köpas och säljas, vilket passar sparare som inte vill eller hinner följa enskilda bolag.
Tillgängligt för alla belopp. Du behöver ingen stor summa för att komma igång – de flesta fonder går att köpa för några hundra kronor, till skillnad från vissa enskilda aktier med hög kurs.
Historisk avkastning är dock ingen garanti för framtida avkastning, och en fond kan både öka och minska i värde. Det är själva anledningen till att sparhorisont och riskspridning är två av de viktigaste begreppen att förstå innan du sätter igång.
Kom igång: tre steg – bygg buffert först och börja månadsspara i fonder
Steg 1: Bygg en buffert först. Innan pengarna investeras i fonder bör du ha en grundtrygghet på ett vanligt sparkonto som täcker oförutsedda utgifter. Annars riskerar du att behöva sälja fondandelar vid fel tillfälle, exempelvis mitt under ett börsfall. Vår guide till bättre sparvanor går igenom hur du bygger upp en sådan buffert innan fondsparandet börjar.
Steg 2: Välj kontoform. De flesta väljer ett investeringssparkonto (ISK), där du slipper deklarera varje köp och säljer fonder skattefritt inom kontot. Skatten tas i stället ut som en årlig schablonskatt baserad på kontots värde. ISK passar de flesta, men är inte alltid det billigaste alternativet – vår artikel om att ISK inte är så självklart som du tror går igenom när en annan kontoform kan vara bättre.
Steg 3: Sätt upp ett automatiskt månadssparande. Att månadsspara i fonder med en fast överföring varje månad tar bort behovet av att försöka tajma marknaden. Även ett litet belopp, exempelvis 500 kronor i månaden, ger effekt över tid tack vare ränta-på-ränta-effekten. Höj beloppet efter hand som ekonomin tillåter i stället för att vänta på “rätt” tillfälle att börja.
Bästa fonderna för nybörjare: aktier, indexfonder och räntefonder
När du väl har konto och månadssparande på plats återstår valet av vilka fonder pengarna ska placeras i. De vanligaste typerna:
| Fondtyp | Placerar i | Risknivå |
|---|---|---|
| Aktiefonder | Aktier | Högre risk, högre förväntad avkastning |
| Indexfonder | Ett brett aktieindex, passivt förvaltade | Lägre avgift, medel till hög risk |
| Räntefonder | Obligationer och andra räntebärande värdepapper | Lägre risk, lägre förväntad avkastning |
| Blandfonder | Både aktier och räntor | Mellan aktie- och räntefonder |
Indexfonder är särskilt populära bland nybörjare eftersom de är passivt förvaltade och därför har betydligt lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder, samtidigt som de historiskt presterat i nivå med eller bättre än många av de aktivt förvaltade alternativen. Vill du se konkreta fondnamn och aktuella avgifter finns en genomgång i vår guide till vilka fonder man kan köpa nu.
Avgifter och skatt för fondsparande: vad kostar det att spara i fonder?
Två kostnader påverkar ditt fondsparande: fondens egen avgift och eventuell skatt på kontot. Fondavgiften dras löpande ur fondens värde, oavsett om fonden går upp eller ner, och kan variera från strax över 0 procent för en indexfond till 1–2 procent för en aktivt förvaltad fond. Skillnaden kan uppgå till hundratusentals kronor över några decenniers sparande, vilket gör låga avgifter till en av de viktigaste faktorerna när du väljer fonder.
Sparar du via ett ISK betalar du i stället en årlig schablonskatt baserad på kontots totala värde, oavsett om du sålt med vinst eller inte under året. Det gör skattekostnaden förutsägbar, men innebär också att du betalar skatt även om fonderna gått ner i värde.
Riskinformation: vilken risk tar man när man sparar i fonder?
En fond kan öka och minska i värde, och det finns ingen garanti att du får tillbaka hela det investerade beloppet. Aktiefonder har historiskt svängt mer än räntefonder, men också gett högre avkastning över längre sikt. Risken du bör vara beredd att ta hänger ihop med sparhorisonten: pengar som kan behövas inom ett till tre år hör hemma på ett sparkonto med insättningsgaranti, inte i en aktiefond, medan pengar med minst fem till tio års horisont har bättre förutsättningar att hämta hem ett eventuellt börsfall innan de behöver tas ut.
Tips: lär dig mer om fonder innan du sätter igång
Ju mer du förstår om hur en enskild fond är uppbyggd, desto tryggare blir varje beslut. Fondens faktablad visar innehav, avgift och risknivå i klartext, och det tar bara någon minut att läsa igenom innan du väljer bland de fonder som nämns i avsnittet ovan.
Vanliga frågor och svar om att spara i fonder
Hur mycket ska man spara i fonder varje månad? Det finns inget rätt belopp. Det viktiga är att summan är automatisk och hållbar, snarare än stor. Många börjar med 500–1 000 kronor i månaden.
Vilken kontoform ska man välja? ISK passar de flesta eftersom skatten blir förutsägbar och du slipper deklarera varje enskild affär. Läs mer om undantagen i vår genomgång av ISK.
Kan man förlora pengar? Ja, en fonds värde kan både öka och minska, och historisk avkastning är ingen garanti för framtiden.
Är det bättre att äga en eller flera fonder? En bred fond ger ofta tillräcklig riskspridning på egen hand. Fler fonder i samma marknader ger sällan mer skydd.
Att spara i fonder handlar mer om att komma igång och hålla i sig än om att hitta det perfekta tillfället. Bygg en buffert, välj kontoform, sätt upp ett automatiskt månadssparande och låt sedan tiden och ränta-på-ränta-effekten göra jobbet.
