Vad är en indexfond? Indexfonder och indexnära fonder du behöver veta om

Vad är en indexfond? Det är en fond, oftast en aktiefond, som följer utvecklingen i ett visst börsindex i stället för att en förvaltare aktivt väljer ut vilka värdepapper fonden ska äga. Ett exempel är OMXS30, det vill säga de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, medan andra indexfonder i stället följer ett globalt marknadsindex som ger exponering mot bolag över hela världen. Eftersom ingen förvaltare aktivt plockar aktier kallas det passiv förvaltning, till skillnad från aktiv förvaltning i traditionella fonder, och det är precis den passiva stilen som gör indexfonder billigare att äga än aktivt förvaltade fonder.

Hur fungerar en indexfond?

En indexfond bygger sin portfölj så att den så nära som möjligt speglar sammansättningen i ett index. Följer fonden OMXS30 äger den samma 30 bolag som ingår i indexet, och ungefär i samma andelar som bolagen väger i det. Stiger ett bolags aktiekurs ökar också dess andel av fondens värde, precis som i själva indexet. Fondbolaget behöver inte analysera enskilda bolag eller försöka gissa vilka aktier som kommer gå bäst, utan uppdaterar bara innehaven passivt när indexet självt ändras. Det gör förvaltningen enkel att automatisera, vilket är förklaringen till de låga avgifterna och den bredare exponeringen jämfört med att äga enskilda aktier.

Skillnaden mellan en indexfond och en aktivt förvaltad fond

Den viktigaste skillnaden mellan en indexfond och en aktivt förvaltad fond är förvaltarstilen. I en aktivt förvaltad fond sitter en eller flera förvaltare och väljer ut vilka bolag fonden ska investera i, med aktiv förvaltning i hopp om att slå sitt jämförelseindex och ge bättre avkastning än marknaden i stort. Det arbetet kostar pengar, vilket syns i en högre förvaltningsavgift. Historiskt visar återkommande jämförelser att en stor andel av alla aktivt förvaltade fonder inte lyckas slå sitt börsindex efter avgifter över längre tidsperioder, vilket är en av de starkaste anledningarna till att sparare i allt högre grad väljer indexfonder som bas för sina investeringar i stället för att chansa på att hitta rätt aktivt förvaltade fond.

Vad är skillnaden mellan en indexfond och en indexnära fond?

Begreppet indexnära fonder syftar på fonder som liknar rena indexfonder men avviker något från sitt index, till exempel genom att utesluta vissa bolag av hållbarhetsskäl eller genom att vikta om innehaven en aning. Skillnaden mot en ren indexfond är graden av avvikelse: en indexfond ska spegla indexet så exakt som möjligt, medan en indexnära fond gör medvetna undantag men fortfarande har ett marknadsindex som utgångspunkt. Den lilla graden aktiv bedömning gör att indexnära fonder ofta har en något högre förvaltningsavgift än de allra billigaste renodlade indexfonderna, även om skillnaden sällan är stor.

Vilken risk innebär indexfonder för ditt sparande på marknaden?

En indexfond är inte riskfri bara för att den är passiv. Följer fonden aktiemarknaden svänger den i takt med börsen, och du kan förlora pengar om marknaden faller kraftigt. Det som skiljer en indexfond från en enskild aktie är riskspridningen: pengarna sprids över alla bolag som ingår i indexet, vilket gör att en enda akties nedgång får mindre påverkan på det du får tillbaka totalt. Kombinerar du en svensk indexfond som följer Stockholmsbörsen med en global indexfond minskar du dessutom risken ytterligare, eftersom sparandet inte blir beroende av en enda marknad.

Så väljer du bland populära indexfonder och andra fondtyper

Bland de mest populära fondtyperna finns indexfonder som följer breda globala index och indexfonder som följer OMXS30 eller andra nordiska börsindex. När du ska välja indexfond bör du jämföra förvaltningsavgiften mellan olika fondbolag, vilket index fonden följer, om fonden är valutasäkrad, och hur stor fonden är. En global indexfond ger exponering mot bolag i flera länder samtidigt, medan en indexfond som följer OMXS30 i stället ger en renodlad satsning på svenska storbolag. Många väljer att kombinera flera indexfonder i sitt sparande, och den som vill se fler konkreta förslag kan läsa vår genomgång av vilka fonder man bör köpa just nu.

Fördelar och nackdelar med indexfonder

Den största fördelen är riskspridningen: i stället för att äga en enskild aktie sprider en indexfond investeringarna över alla bolag som ingår i indexet. Den andra stora fördelen är avgiften, eftersom förvaltningen är automatiserad och fondbolaget tar en betydligt lägre förvaltningsavgift än i en aktivt förvaltad fond. Nackdelen är att du aldrig kan slå marknaden, bara följa den, och att en indexfond alltid går ner lika mycket som sitt index när börsen faller, utan någon förvaltare som försöker skydda kapitalet på vägen ner.

Kom igång och fondspara: vem passar indexfonder för?

Indexfonder passar särskilt bra för långsiktigt sparande, till exempel pensionssparande eller ett buffertsparande som ska växa under flera år. Vill man spara i fonder på ett enkelt sätt utan att aktivt behöva följa marknaden är en global indexfond ofta ett naturligt förstaval, gärna inom ett investeringssparkonto. Föredrar du i stället att själv investera i enskilda bolag snarare än att spara i fonder är det istället läge att köpa aktier direkt, men det kräver mer tid och kunskap än att äga en indexfond.

Flera indexfonder du kanske också är intresserad av

Är du intresserad av att se hur mycket du faktiskt får ut i avkastning efter förvaltningsavgiften kan det vara värt att jämföra flera indexfonder sida vid sida innan du bestämmer dig. Många fondbolag erbjuder både en global indexfond och en indexfond som följer Stockholmsbörsen, och skillnaden i förvaltning mellan dem handlar oftast bara om vilket marknadsindex de speglar, inte om hur förvaltningen i sig går till.

Vanliga frågor och svar om indexfonder

Nedan hittar du korta svar på de vanligaste frågorna om indexfonder, bland annat skillnaden mot aktivt förvaltade fonder och indexnära fonder, samt hur du kommer igång som nybörjare.