Frågan om vilka fonder man ska köpa nu är en av de vanligaste inom privatekonomi – och svaret är ofta enklare än man tror. Det finns hundratals fonder att välja bland på Avanza och Nordnet, men forskning visar att de allra flesta sparare klarar sig utmärkt med ett eller två noggrant valda innehav. Den här guiden går igenom vilka fonder som är mest intressanta 2026, hur man tänker kring urval och vad man bör undvika.
Fyra kriterier för att välja rätt fond
Experter och akademisk forskning pekar konsekvent mot fyra faktorer som avgör om ett fondsparande kommer att prestera väl på lång sikt:
Låg avgift (under 0,4 %) — avgiften är den enskilt viktigaste variabeln du kontrollerar. Den dras varje år oavsett om fonden går upp eller ned. En skillnad på bara en procentenhet i avgift kan kosta dig hundratusentals kronor över 30 år.
Bred spridning — en fond med 1 000 bolag är mindre känslig för enskilda bolags misslyckanden än en fond med 30 bolag. Bredden minskar den osystematiska risken utan att du behöver offra förväntad avkastning.
Passiv förvaltning — indexfonder som speglar ett marknadsindex slår aktivt förvaltade fonder i majoriteten av fallen på 10-års sikt, framför allt efter att avgifterna räknats in. Att fonder med lägst avgift och bredast spridning vinner är inte en åsikt – det är statistik.
Matchning mot sparhorisont — aktiefonder kräver 5–10 år för att risken ska kunna jämna ut sig. Pengar du kan behöva om tre år ska inte ligga i en aktiefond, oavsett hur lockande avkastningssiffrorna ser ut just nu.
Med dessa fyra principer som ram är det dags att titta på vilka fonder som faktiskt är aktuella att köpa nu under 2026.
Globala indexfonder – grunden i de flesta portföljer
Om du bara ska köpa en fond är svaret år 2026 detsamma som det var 2020 och som det sannolikt kommer vara 2030: en bred global indexfond med låg avgift. Dessa fonder ger exponering mot tusentals bolag i 20–50 länder och är i praktiken hela världens ekonomi samlad i ett och samma fondandelsspar.
Avanza Global Avgift: 0,11 %. Ger exponering mot drygt 1 500 bolag i 23 länder via MSCI World-indexet. Med 679 000 ägare är den en av Sveriges mest ägda fonder och håller en av marknadens allra lägsta avgifter för en global aktiefond. Passar för sparare på Avanzas plattform.
Länsförsäkringar Global Index Avgift: 0,22 %. Den mest köpta fonden på fondmarknaden.se i juni 2026 och ett av de vanligaste förslagen i privatekonomiguider. Följer MSCI World och investerar tungt i USA (70–75 %), med Nvidia, Apple, Microsoft och Amazon bland de tyngsta innehaven. Tillgänglig på de flesta svenska banker och plattformar.
DNB Global Indeks Avgift: 0,22 %. Bred global indexfond med ungefär 1 000 innehav och en favorit bland erfarna fondsparare. Ofta rekommenderad som ett av de bästa alternativen för den som vill ha enkel, billig global exponering utan att binda sig till en specifik nätmäklare.
| Fond | Avgift | Innehav | Tillgänglighet |
|---|---|---|---|
| Avanza Global | 0,11 % | ~1 500 | Avanza |
| Länsförsäkringar Global Index | 0,22 % | ~1 000 | Alla plattformar |
| DNB Global Indeks | 0,22 % | ~1 000 | Nordnet m.fl. |
Dessa tre fonder investerar i i stort sett samma bolag och kommer att prestera väldigt likt på sikt. Välj den som finns tillgänglig på din plattform och har lägst avgift – kvalitetsskillnaden dem emellan är marginell.
Svenska indexfonder – ett vettigt komplement
En global indexfond är tungt viktad mot USA (ca 65–75 %). En del sparare väljer att komplettera med en svensk indexfond för att öka exponeringen mot hemmamarknaden. Det är inte för att Sverige nödvändigtvis är en bättre marknad, utan för att det ger en viss balansering och möjlig valutaeffekt.
PLUS Allabolag Sverige Index Avgift: 0,22 %. Äger ungefär 300 svenska bolag – långt bredare än Avanza Zero som bara äger 30. Ger verklig diversifiering på den svenska aktiemarknaden och rekommenderas konsekvent framför smalare alternativ av experter som förordar bredd.
SEB Sverige Indexnära A Avgift: 0,21 %. Liknande bredd och profil som PLUS Allabolag, med knappt 300 innehav. Bra alternativ om du är kund hos SEB och vill ha ett enkelt, billigt komplement till din globala fond.
Spiltan Aktiefond Investmentbolag Avgift: 0,20 %. Inte en indexfond i klassisk mening, men ett av de mest populära alternativen bland svenska fondsparare med 670 000 ägare. Investerar koncentrerat i svenska investmentbolag som Investor och Industrivärden och har gett +320 % på tio år. Läs mer i vår guide till Spiltan fonder med genomgång av innehav och risk.
En vanlig tumregel för portföljer med svensk komplettering: 70–80 % i global indexfond, 10–20 % i svensk indexfond. Mer än så riskerar att ge en onödig koncentration mot en enskild marknad.
Räntefonder – när du inte kan binda kapitalet länge
Räntefonder passar pengar med kortare sparhorisont – allt från 6 månader till 3 år. De svänger mycket mindre än aktiefonder men ger också lägre förväntad avkastning på längre sikt. Välj räntefond över sparkonto när bankens ränta är påtagligt lägre än obligationsmarknaden, men aldrig som ersättning för en aktiefond med lång horisont.
AMF Räntefond Kort Avgift: 0,10–0,12 %. Valutasäkrad korträntefond med låg kreditrisk. Passar för sparande 0–3 år och anses vara ett av marknadens bästa alternativ för den som vill undvika aktierisk men ändå få lite mer än bankkontots räntesats.
Lannebo High Yield Avgift: 1,21 %. Nordisk high yield-obligationsfond som gett kring 28 % på tre år. Ger högre avkastning än korträntefonder men med mer kreditrisk – high yield-marknaden kan torka upp snabbt i orostider, vilket experten Karolina Palutko Macéus på Placera påpekar. Passar som ett mellanalternativ, men håll risknivån i minnet.
Teknik- och temafonder – för den som vill ta mer risk
Temafonder har lockat många sparare med imponerande siffror de senaste åren, inte minst drivet av AI-boomen. Men det är viktigt att förstå att de bäst presterande fonderna varje år sällan upprepar sin prestation nästa år. Teknikfonder som steg 100 % under ett år kan lika väl falla 50 % under det nästa.
Nordnet Teknologi Index Avgift: 0,40 %. Bred teknikindexfond med exponering mot ledande teknikbolag. Lägre avgift än aktivt förvaltade alternativ och ger en smalare men fortfarande passiv exponering mot sektorn.
Rekommendationen från de flesta expertröster är densamma: håll temafonder till max 10 % av portföljen. Det är en “lekhink” för den som vill ha lite extra spänning – men grundportföljen ska bestå av breda, billiga indexfonder.
Premiepension – AP7 SÅFA är redan ett bra val
Din premiepension förvaltas automatiskt i AP7 SÅFA om du aldrig gjort ett aktivt val – och det är faktiskt ett av de bästa alternativen som finns. Avgiften är 0,05 % per år och fonden trappar automatiskt ned aktieandelen när du närmar dig 55 år, vilket ger en naturlig riskjustering.
Om du överväger att göra ett aktivt val av PPM-fonder finns det anledning att tänka igenom det noggrant. Vi har skrivit en separat guide till PPM-fonder 2026 med genomgång av vilka kategorier och fonder som är rimliga att välja.
Kontoformen – ISK passar de flesta fondsparare
Kontoformen spelar lika stor roll som fondurvalet. ISK (investeringssparkonto) är det populäraste alternativet för aktie- och fondsparande, och av goda skäl: du betalar ingen kapitalvinstskatt när du säljer och skatten är låg och förutsägbar via en schablonintäkt baserad på kontovärdet. Det gör ISK överlägset för den som planerar att sitta still med sina fonder länge.
Det finns dock situationer där ISK inte är det optimala valet – till exempel om ditt totala kontovärde är litet och schablonskatten överstiger vad du hade betalat i kapitalvinstskatt. Vår artikel ISK – inte så självklart som du tror går igenom när kapitalförsäkring eller vanlig depå kan vara ett bättre alternativ.
Varför avgiften spelar störst roll på lång sikt
Det är svårt att överdriva vilken skillnad avgiften gör när ränta på ränta får jobba i decennier. Vid ett månadsspar på 2 000 kronor under 30 år med en förväntad årsavkastning på 7 % spelar avgiften en avgörande roll för slutresultatet:
| Avgift | Slutvärde (ca) |
|---|---|
| 0,15 % | 2 280 000 kr |
| 0,50 % | 2 185 000 kr |
| 1,50 % | 1 920 000 kr |
Skillnaden mellan en billig global indexfond (0,15 %) och en dyr aktivt förvaltad fond (1,50 %) är i det här exemplet ungefär 360 000 kronor – och det utan att den dyra fonden ens behöver underprestera i faktisk avkastning. Det är pengar som i stället hamnar hos fondbolaget.
Vanliga misstag att undvika
Jaga årets vinnare. Årets bästa fond är i regel nästa års genomsnittliga fond. Att köpa efter hög historisk avkastning är ett av de dyraste misstagen en fondsparare kan göra – prestationen är bakåtblickande, marknaden är framåtblickande.
Äga för många snarlika fonder. Tre globala indexfonder ger inte tre gånger bättre riskspridning. De investerar i i stort sett samma bolag. En räcker – bredden finns redan inbyggd.
Sälja vid börsfall. Aktiefonder faller i kris. Den som sålde under covid-19-kraschen i mars 2020 missade den snabba återhämtningen och realiserade en förlust som aldrig behövde bli permanent. En långsiktig plan är svaret, inte daglig portföljkoll.
Ignorera avgiften. En fond med 1,5 % avgift behöver slå sin billiga indexfondkonkurrent med exakt 1,5 procentenheter varje år – varje år – bara för att hålla jämna steg. Det klarar de aktiva fonderna sällan, och säkert inte konsekvent.
Vänta på rätt tillfälle. Fondsparande handlar inte om att hitta rätt ingångspunkt. Det handlar om att komma igång och automatisera ett månadsspar. Sammansättningseffekten gör att varje insatt krona spelar roll – även om man startar på en tillfällig topp.
Svaret på vilka fonder man ska köpa nu 2026 är i grunden detsamma som det alltid har varit: välj en bred global indexfond med avgift under 0,25 %, komplettera eventuellt med en svensk indexfond, matcha mot din sparhorisont och sätt igång ett automatiskt månadsspar. Enkelheten är en styrka, inte en brist.
