Rysslands ekonomi befinner sig 2026 i ett strukturellt trångmål. Krigsboomen från 2023-2024 är slut. Under årets första kvartal krympte ekonomin med 0,3 procent och den ryska regeringen tvingades i maj sänka sin BNP-prognos från 1,3 till 0,4 procent, rapporterade Financial Times. Inflationen biter, USA och Europa håller sanktionerna intakta, och kriget i Ukraina fortsätter att tömma statsbudgeten.
Viktiga siffror om BNP och tillväxt: varför siffrorna lurade
Under 2023-2024 visade officiella siffror en BNP-tillväxt på drygt fyra procent. Oberoende ekonomer kallade det ett bokföringsfenomen: vapen som producerades räknades som tillväxt trots att de förstördes i strid. Den civila delen av ekonomin stagnerade. Presidenten Vladimir Putin och regimen dirigerade resurser bort från produktiv verksamhet till försvarsindustrin, en politik som på sikt skapar ekonomisk kris snarare än välstånd.
BOFIT, Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader, konstaterar att tillväxten nu är “nästan obefintlig” och att inga nya tillväxtmotorer syns i sikte. Den ryska ekonomins kortsiktiga krigsbonus är i praktiken uttömd. Laura Solanko, senior rådgivare vid BOFIT, menar att den ryska ekonomin i grunden är en ganska vanlig ekonomi, varken oövervinnlig eller särskilt motståndskraftig. I en radiodebatt diskuterade hon Rysslands ekonomiska utveckling tillsammans med Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, som pekar på samma mönster: den kraftiga tillväxten i investeringar och konsumtion beror på att staten ökat sina offentliga utgifter enormt, medan övriga delar av ekonomin har haft en betydligt blygsammare utveckling.
Inflationen och ryska centralbanken
Den verkliga inflationen i Ryssland ligger, enligt Vladimir Milov och andra oberoende ekonomer, runt 13 procent. De officiella siffran är 9 procent. Den ryska centralbanken håller styrräntan på 16 procent för att dämpa inflationstrycket, men till ett högt pris: investeringarna i ekonomin bromsar, och företag med hög belåning riskerar konkurs i delar av ekonomin som inte skyddas av statliga beställningar.
Statens egna räntekostnader har exploderat. Räntebetalningarna på statsskulden väntas snart överstiga de samlade utgifterna för utbildning och sjukvård. Ryssland spenderar alltså mer på att finansiera sin skuld än på sina medborgares välfärd.
Sanktioner mot Ryssland och kriget i Ukraina: effekterna 2026
Sedan invasionen i Ukraina 2022 har USA, Europa och deras allierade infört mer än tiotusen sanktioner. De ekonomiska effekterna är nu tydligt synliga i ryska ekonomin.
Fler än 100 multinationella bolag har lämnat landet. Tillgången till halvledare, avancerad mjukvara och västerländsk teknik är kraftigt begränsad. Indien och Kina köper rysk olja, men G7-ländernas pristak på 60 dollar per fat pressas ned mot det aktuella marknadspriset, vilket kraftigt minskar intäkterna.
Ryssland kringgår delvis sanktionerna via Centralasien och Turkiet, men det kostar. Varje importerad maskin via omvägar är uppskattningsvis 20-30 procent dyrare. Ryssland och Ukraina förlorar båda ekonomisk potential ju längre kriget pågår, men det ryska förlusten är djupare strukturell.
De utländska reserverna på ursprungligen runt 630 miljarder dollar är till hälften frysta av västerländska centralbanker. Nationella välfärdsfonden, som använts för att finansiera underskottet, har halverats sedan kriget inleddes. SITE vid Handelshögskolan i Stockholm bedömde 2024 att den kan vara uttömd inom ett år om utgiftstakten håller i sig.
Energin och statsbudgeten
Rysk olja och gas stod för runt 45 procent av exportintäkterna före invasionen. Europa är numera i praktiken borta som kund för gas. Ryska oljeexporten har minskat från fyra till under tre miljoner fat per dag. Statsbudgeten, där energisektorn bidrar med ungefär 25 procent av intäkterna, går med underskott.
Den ryska regeringen svarade med att höja momsen från 20 till 22 procent och dra in fler kategorier i momssystemet. Militära utgifter upptar nu nära två femtedelar av hela statsbudgeten, uppskattade till drygt 7 procent av BNP.
Framtid: ekonomisk kollaps eller stagnation?
Forskning från Handelshögskolan i Stockholm pekar på en ekonomisk björnfälla: rysslands ekonomi är så beroende av kriget att en fredsutdelning inte är okomplicerad. Försvarsbeställningarna faller bort, soldaterna ska tillbaka in i civila delar av ekonomin, och den ryska statens skuld behöver refinansieras vid 16 procents styrränta.
Det pessimistiska scenariot innebär ekonomisk kollaps om oljepriset stannar runt 60 dollar och sanktioner kvarstår. Det optimistiska kräver en fredsuppgörelse och lättnader. BOFIT spår ungefär 1 procents tillväxt 2026-2028, vilket i praktiken är stagnation när inflationen äter upp nominella löneökningar. Rysslands ekonomiska kris är långsiktig, inte konjunkturell.
Läs mer om makroekonomiska samband i vår artikel om USA:s ekonomi och om hur räntor påverkar sparande i ränta på ränta.
