Skatt på utdelning från ett eget aktiebolag tas ut i två steg: bolaget betalar 20,6 procent bolagsskatt på vinsten, och det som sedan delas ut till dig som äger kvalificerade andelar beskattas med 20 procent kapitalskatt inom det så kallade gränsbeloppet. Tillsammans landar den effektiva skatten på cirka 36,5 procent. Tar du ut mer än gränsbeloppet beskattas överskottet i stället som inkomst av tjänst, med en betydligt högre progressiv skatt.
Från och med den 1 januari 2026 gäller nya 3:12-regler som ersätter de tidigare förenklingsregeln och huvudregeln med en enda beräkningsmodell. Den här guiden går igenom hur gränsbeloppet räknas ut 2026, vad som krävs för att få ta lågbeskattad utdelning, och vad som gäller om du säljer aktier på börsen i stället för att äga ett fåmansföretag.
Så fungerar skatten på utdelning i två steg
Utdelning från ett svenskt aktiebolag beskattas alltid i två led. Först betalar bolaget 20,6 procent bolagsskatt på den vinst som ligger till grund för utdelningen. Därefter avgör gränsbeloppet beskattningen av det som når dig som ägare, och skattesatsen beror på om utdelningen ryms inom gränsbeloppet eller inte.
Ligger utdelningen inom gränsbeloppet betalar du 20 procent kapitalskatt på det utbetalda beloppet. Räknar man samman bolagsskatten och ägarskatten blir den totala skattebelastningen på bolagets vinst ungefär 36,5 procent, klart lägre än om samma belopp hade tagits ut som lön till en höginkomsttagare. Det är just den skillnaden som gör att många fåmansföretagare planerar sina uttag noga mellan lön och utdelning varje år.
Nya 3:12-reglerna från 2026: så räknas gränsbeloppet
De nya reglerna som trädde i kraft vid årsskiftet 2025/2026 slår ihop de gamla förenklings- och huvudreglerna till en gemensam modell. Ditt gränsbelopp kan numera bestå av upp till fyra delar:
- Grundbelopp. Äger du kvalificerade andelar i bolaget vid årets ingång får du ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 322 400 kronor för 2026 års utdelning.
- Lönebaserat utrymme. Räknas fram genom att ta bolagets totala utbetalda bruttolöner minus 8 inkomstbasbelopp (644 800 kronor för 2026). Av det som blir kvar får du tillgodoräkna 50 procent till gränsbeloppet. Betalar bolaget ut mindre än 644 800 kronor i löner blir det lönebaserade utrymmet noll.
- Sparat utdelningsutrymme. Tar du inte ut hela gränsbeloppet ett år förs resten av utdelningsutrymmet över till nästa års beräkning.
- Ränta på omkostnadsbelopp. Överstiger omkostnadsbeloppet, det du en gång betalade för aktierna, 100 000 kronor räknas den överskjutande delen upp med statslåneräntan plus 9 procentenheter.
En viktig förändring är att lönekravet på ägaren själv, som tidigare krävde minst 4 procents ägande och ett eget löneuttag på lägst 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av lönesumman, har försvunnit ur det lönebaserade utrymmet i den nya modellen.
Gamla reglerna för fåmansföretag: förenklingsregeln och huvudregeln (utdelning 2025)
Har du tagit ut utdelning under 2025 gäller fortfarande de gamla reglerna, eftersom de nya 3:12-reglerna först tillämpas på utdelning som beräknas och betalas ut från och med 2026. Under de gamla reglerna kunde du välja mellan två sätt att räkna fram gränsbeloppet.
Förenklingsregeln gav ett schablonbelopp som räknas upp varje inkomståret: 195 250 kronor för inkomståret 2023, 204 325 kronor för inkomståret 2024 och 209 550 kronor för inkomståret 2025. Regeln krävde inga särskilda villkor och gick alltid att använda, men bara för en av dina andelar om du som delägare ägde flera fåmansföretag samtidigt.
Huvudregeln kunde i stället ge ett betydligt högre gränsbelopp om ägaren eller en närstående hade tagit ut tillräckligt hög lön föregående år, men krävde minst 4 procents ägande av kapitalet och ett löneuttag på lägst 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av bolagets totala löner, eller 9,6 inkomstbasbelopp om det gav ett lägre krav. Många ägare valde att använda huvudregeln just de år bolaget hade betalat ut höga löner, för att sedan gå tillbaka till förenklingsregeln andra år.
Räkneexempel: ta utdelning inom gränsbeloppet 2026
Ett par konkreta exempel visar hur gränsbeloppet slår i praktiken för 2026 års utdelning:
| Bolagets bruttolöner | Gränsbelopp | Efter 20 % skatt (netto) |
|---|---|---|
| Under 644 800 kr | 322 400 kr (bara grundbeloppet) | 258 920 kr |
| 2 000 000 kr | 0,5 × (2 000 000 − 644 800) + 322 400 = 1 000 000 kr | 800 000 kr |
Ett bolag som betalar ut löner under 644 800 kronor får alltså inget lönebaserat utrymme alls, utan gränsbeloppet stannar vid grundbeloppets 322 400 kronor. Ett bolag som betalar ut betydligt högre löner, i exemplet 2 miljoner kronor, kan däremot mer än tredubbla gränsbeloppet genom det lönebaserade utrymmet.
Vad händer om utdelningen är större än gränsbeloppet?
Tar du ut mer i utdelning än vad gränsbeloppet tillåter beskattas den överskjutande delen som inkomst av tjänst i stället för som kapital, upp till ett tak. Det innebär att den delen läggs ovanpå din övriga arbetsinkomst och beskattas progressivt, vilket för många ägare med redan hög lön kan landa på 50 procent eller mer. Av det skälet är det sällan en bra idé att ta ut mer utdelning än gränsbeloppet under ett enskilt år, om möjligheten finns att i stället spara det outnyttjade utrymmet till kommande år.
Krav för att få ta lågbeskattad utdelning
För att kvalificera dig för 3:12-reglernas lägre skattesats behöver ett par villkor vara uppfyllda:
- Bolaget måste räknas som ett fåmansföretag, det vill säga att fyra eller färre delägare tillsammans äger andelar som motsvarar mer än hälften av rösterna.
- Du måste äga kvalificerade andelar, vilket i praktiken betyder att du eller en närstående har varit verksam i bolaget i betydande omfattning under året eller något av de senaste fem åren.
- Du måste ha ägt andelarna vid årets ingång. Startar du bolaget under 2025 måste du alltså vänta till 2026 innan du kan ta lågbeskattad utdelning.
Beslutet om utdelning fattas formellt av aktieägarna på årsstämman eller en extra bolagsstämma, även om det för ett enmansbolag i praktiken mest blir ett pappersarbete snarare än ett riktigt möte.
Lön eller utdelning: vad lönar sig bäst?
Valet mellan lön och utdelning beror på din helhetssituation, inte bara på skattesatsen i sig. Lön ger dig sjukpenninggrundande inkomst, pensionsgrundande inkomst och rätt till föräldrapenning, medan utdelning inom gränsbeloppet ger en lägre skatt men inga sociala förmåner alls. Har du redan en lön som passerar brytpunkten för statlig inkomstskatt kan varje extra hundralapp i lön beskattas hårt, och då blir utdelning ofta mer fördelaktig rent skattemässigt. Är lönen däremot låg kan ett större löneuttag ge mer kvar i handen totalt sett, samtidigt som det bygger upp pensionsrätt. Precis som vid skatt på pension är det totala skatteuttaget över hela livet, inte bara ett enskilt år, som avgör vad som faktiskt lönar sig.
Skatt på utdelning till utomstående ägare
3:12-reglerna gäller bara ägare med kvalificerade andelar i ett fåmansföretag. Är du i stället en utomstående ägare, till exempel en passiv delägare utan koppling till den dagliga verksamheten, träffas du inte av samma regelverk. I stället beskattas hela utdelningen med en fast kapitalskatt på 25 procent, oavsett hur stort gränsbeloppet hade varit om du hade räknats som verksam ägare.
Utdelning på börsaktier: ISK eller depå
Äger du i stället aktier i börsnoterade bolag som Handelsbanken eller Swedbank gäller ett helt annat regelverk än 3:12-reglerna. Inom ett investeringssparkonto (ISK) beskattas inte varje enskild utdelning för sig, utan du betalar en årlig schablonskatt baserad på hela kontots värde. På en vanlig aktie- och fonddepå beskattas utdelningen i stället direkt med 30 procents kapitalskatt när den betalas ut. Den skillnaden och vilka bolag som ger högst direktavkastning går vi igenom mer i detalj i vår guide till aktier med hög utdelning.
Deklarera utdelning på K10
Utdelning som du tar ut ett år deklarerar du på K10-blanketten året efter. Tar du utdelning under 2026 ska den alltså redovisas i deklarationen 2027, tillsammans med uppgifter om vilka löner bolaget betalade ut föregående år om du vill utnyttja det lönebaserade utrymmet. Vill du samtidigt se över hur mycket skatt du betalar löpande under året kan det vara värt att också kolla räntan på skattekontot, eftersom en felaktig preliminärskatt annars kan leda till kostnadsränta vid nästa avstämning.
Sammanfattning
Skatt på utdelning från ett fåmansföretag landar på ungefär 36,5 procent totalt när bolagsskatt och ägarskatt räknas ihop, förutsatt att utdelningen ryms inom gränsbeloppet. De nya 3:12-reglerna från 2026 räknar fram gränsbeloppet som summan av ett grundbelopp på 322 400 kronor, ett lönebaserat utrymme baserat på bolagets löner över 644 800 kronor, sparat utdelningsutrymme och eventuell ränta på omkostnadsbeloppet. Överstiger utdelningen gränsbeloppet blir resten tjänstebeskattad i stället, ofta till en betydligt högre skattesats, vilket gör att de flesta ägare planerar sina uttag noga mellan lön och utdelning år för år.
